Signaler från Zonen 10 – Skogsäventyr
Alla behöver upp sig ibland, det gäller också för oss fria ligister. Därför packade vi våra kappsäckar och begav oss ut till Flens djupa skogar för en helg av promenader, drinkar och rollspelssnack. Ni är självklart inbjudna i efterhand i form av det här maffiga (men något sladdriga) pocast-avsnittet där vi pratar om framtida rollspelsdrömmar, slirar in på halvbakta anekdotiska spår och landar i någon sorts översikt över rollspelsgenrer.
Observera att avsnittet spelades in under influens av bloody marys, blaskig öl och ostig 80-tals hårdrock så känsliga lyssnar varnas härmed för pladder.
Kommentarer
Kommentarer avstängda
Sword & Sorcery känns som den mest expolaterade genren just nu. Är inte all OSR i grund och botten sword & sorcery?
Om ni ska göra fantasy, skulle Jag vilja se ett genomtänkt, finurligt ”portal fantasy”-spel. Tänk ”The Finowar tapestry”, ”The reluctant sworsman”, ”Bröderna Lejonhjärta” med mera. Människor från vår värld hamnar i en fantasyvärld.
Kanske spelar man i båda världarna parallellt. Drama!
Du har en poäng, visst är OSR en hel del Sword & Sorcery, men samtidigt är det en ganska skev bild av genren.
Lamentations of the Flame Princess och Conan är ju inte direkt lika så att säga. Och fokuset på dungeoncrawling har ingen riktigt motstvarighet i litterär S&S. Så jag håller definitivt inte med om att klassisk S&S är den mest exploaterande genren just nu.
Snackar vi S&S i mer litterärt klassisk mening (exotiska människobaserade kulturer, onda magiker, bortglömda kulter etc) smalnar fältet betydligt. På rak arm kan jag bara komma på Barbarians of Lemuria, Beasts & Barbarians och Jaws of the Six Serpents.
Portalbaserad fantasy är intressant och något vi inte klurat på alls. Bra idé!
Dungeoncrawling i S&S förekommer i flera noveller av Clark Ashton Smith, ibland hos Elric och andra av Moorcocks figurer, ibland ägnar sig Fafhrd och Grey Mouser åt det, och ibland även Conan.
LotFP är inte Conan, men väl Solomon Kane, och Solomon Kane är kanske inte Conan, men nog är de besläktade.
Spel jag betraktar som direkt Sword and Sorcery eller väl lämpat för det inkluderar bland annat:
Stormbringer
Dungeons and Dragons
In a Wicked Age
Fantasy!
Har inte lyssnat på podcasten ännu, men gillar Magnus idé om ”portal fantasy” skarpt. Ytterligare inspirationskällor är naturligtvis Lev Grossmans ”Magicians”-serie och även Stephen Kings ”Dark Tower”-serie, båda har en ganska mörk och vuxen underton och huvudpersonerna glider mellan någon slags fantasivärld och dagens verklighet. Tror det skulle kunna bli en intressant och unik spelupplevelse, men kanske för smal?
Ja skulle gärna se er göra en nyutgåva av Kult som var mer spelbar.
Skulle vilja se ett historiskt ww2-rollspel (ubåtar, spioner, motståndeörelser etc).
Ett annat spel jag skulle vilja se är ett skräckrollspel.
Älskar skräckberättelser där huvudpersonerna är fast på en plats t.ex. The Thing (Antarktis) och Alien (ett rymdskepp), det ger en obehaglig och lite klaustrofobisk(?) känsla.
Vampyrer, zombies och varulvar känns uttjatat. Det är läskigare med hemliga sekter, rymdvarelser och CIA-agenter! 🙂
Här är mina önskningar.
Skräck: Skulle älska ett Fria Ligan-Call of Cthulhu, med regler lika anpassade till sin setting som Mutant år noll är till Zonen. Gärna i Sverige! Är Trail of Cthulhu verkligen det slutgiltiga svaret? Jag vet att Svenska kulter inte är det…
Om ni är trötta på Cthulhu-mytoset: Ett eget skräckrollspel i svensk nutid!
SF: Coriolis 2…
Fantasy: Håller med Magnus Edlund. Här kommer ett till exempel: Covenant-böckerna av Stephen Donaldson. I den ofräna världen är du döende, i den fräna är du magisk, men världen är döende, och bara du kan rädda den. Det är bara det att du inte kan styra dina krafter…
För Mutant: Nu har jag inte fått spela så mycket ännu, men jag älskar grundsettingen. Ser gärna mer till den! En landning i Pyri vore grymt.
Att jag glömde Covenant! Portalfantasyns portalfantasy.
Ett svenskt Cthulhu-rollspel hade nog varit väldigt populärt!
Tänk norska dagonkulter som har hemliga mötesplatser längs Bergens kust, Gruvor i Norrland som egentligen är hemliga tempel och läskigast av allt, tentakelskåningar! 😀
Nu beskriver du ju Svenska kulter!
Men jag vill inte spela som kultist. 🙁
Ett fria ligan Drakar och Demoner hade jag velat gå i trudvang’s spår. Lite mer den här viking fantasin. Men ankor hade varit strängt förbjudna. Även om det är en stämpel av drakar och demoner, men det är mer ett desperat försök att särskilja sig än något annat. Även Chronopia konceptet är skoj.
Men när det gäller Fantasy hade jag nog valt att skriva ett alternativ världshistoria, tänk lite vad hade hänt om häxjakten faktisk jagade riktiga häxor, om det heliga krigen krigades sida vid sida med fysiska gudar, vad händer om Joan of Arc hade haft allsmäktiga krafter.
Gillar hela den kända roadmappen kring alla era spel (inkl Morwhayle)
Fick en del tankar när Christian gick igång på chock. Håller med, det var ett bra upplägg med organisationen SAVE och de två tidsepokerna man kunde spela i. I det viktorianska kan ni ju få en hel del sherlock holmes-vibbar. I de äventyr som faktiskt publicerade har jag dock för mig att det kunde vart mer av detektivarbete. Det var också himla sköna settings med Sydamerika. Skottland osv.
En sak som jag tror man kunde lägga ovanpå det är delvis eller helt motsatta agendor inom spelgruppen (kanske möjliga/imaginära förrädare i gruppen). Ungefär som man lägger upp en storimprovisation inom teatern. Man behöver balansera motsättningar och behov av samarbete så inte spelarna bara knäpper varandra, kanske karaktärerna sitter inne på ledtrådar som de behöver deala med varandra för att få.
Med ett sånt här upplägg kan man få lite skräckfylld paranoia som kan passa genren. Dessutom aktiveras spelarna mer i det konfliktområde som jag tycker rollspel är bäst på att hantera. Sociala konflikter.
I westerns konventsäventyr har de använt detta grepp några gånger och jag har haft grymt kul och nervigt med de äventyren.
Sen var väl inte reglerna till chock så där jättekul?
Chock, det var grejer det! Ni vet väl att det är en tredje utgåva på gång av Chill?
För övrigt är jag en stor fan av skräckgenren i största allmänhet. Sekundärvärldsfantasy är jag mer tveksam till. Passar inte det literatur bättre än rollspel? Jag menar, vad är poängen med den sekundära vis a vis den primära världen? Fast, vad vet jag. Ligisterna är ju rätt påhittiga så det kanske går att göra nåt av.
Ska bli skoj med ett nytt avsnitt. Nedladdat. Nu ska jag bara ta tid att lyssna också…
Jag är en stor fan av skräckspel, så det ligger nära till hands att föreslå detta. Ett nytt KULT utan vapenfetischism och ninjor vore coolt. Det skulle kunna förläggas till mer ”hemnära” miljöer, göras mer jordigt – kanske som en blandning av gamla Kult och Little Fears? Problemet är nog möjligen att det skulle likna Lovecraftiana för mycket; motståndet består främst av kulter av galningar som tillber bortglömda gudar – alternativt att spelarna är kultister, vilket gjordes i Svenska Kulter.
Jag älskade allt med Chock, utom reglerna. Faktum är att jag själv har skrivit ihop ett regelsystem för att ersätta Chock-reglerna, men nu är ju Chill licensierat och kommer i ny utgåva nästa år. Jag introducerade istället mekaniker för både Sanity och moraliskt förfall i mitt system (halkar man för långt ned blir man en varelse), men konceptet är ju fortfarande inte särskilt originellt, så det blir nog ingen lansering. 😉
Jag gillar annars iden om portalfantasy. Förutom Donaldson har vi ju godingen C.S. Lewis i den genren. Fria Ligan goes Narnia – den Kickstartern skulle jag pynta in i! Frågan som spontant uppstår är ju – finns ens kropp kvar i ”verkliga världen” och att man ”drömmer” den andra världen (som i Donaldson), och vad händer då i så fall om ens kropp dör? Eller försvinner man även kroppsligen in i portalvärlden?
Vad gäller sci-fi så gillar jag förslagen som ni för fram i podden. Det vore coolt med sci-fi som har en kall, realistisk edge – ungefär som första Alien-filmen, där hela casten är knegare på ett malmbrytnings-skepp. Men sci-fi är väl kanske inte superaktuellt gissar jag, eftersom nya Coriolis redan ligger i pipen?
En kraftigt avskalat Kult-inspirerat nutids-skräck med inspiration av gnosticism och kabbala fast med egen twist. Spelet är knutet till en kampanj som går ut på att upptäcka ”sanningen”. Inga nefariter etc. Utan mer fokus på psykologisk skräck, mänskligt mörker/ondska o.s.v. Nåt sånt vore skoj 🙂
Väldigt kul att höra er gå igenom olika genrer och diskutera tänkbara koncept. Om ni ska göra ett nytt spel i framtiden så har jag ett stort önskemål – gör något som står på egna ben och är 100% Fria Ligan. Alla era nuvarande spel bygger ju på någon annans verk. Eller ja Mutant: År Noll känns ju ganska eget faktiskt, men titeln, loggan och allting är ju gjort för att det ska anses som en ny version av 80-talets Mutant. Coriolis är övertaget från Järnringen och Morwhayle och Svavelvinter är Bergtings respektive Granströms världar. Ni är så pass kreativa att det vore naturligt att skapa något helt eget till slut. Jag tycker rent allmänt att det är för mycket nostalgi och franchise i dagens rollspelsvärld, mycket som släpps är nya versioner av gamla spel, eller bygger på filmer, böcker o.s.v. Jag känner stor respekt för konstruktörer som istället vill satsa på egna spelvärldar, som t.ex Järnringen när de skapat Coriolis och Symbaroum. Sen har jag inget emot att man är kraftigt influerad av olika kända koncept, det måste ju inte vara jättenytt allting. Ett mys-skräckspel i viktoriansk miljö vore till exempel underbart, eftersom det finns ganska lite av den varan. Härligt att gamla fina Chock fick en del upprättelse i avsnittet. Oavsett genre så vill jag gärna se ett spel som inte är för ”mörkt”, utan där det finns stor plats även för ljus, godhet och skönhet mitt bland alla monstruösa faror… Så alla Kult-varianter går bort för min del. Ja till och med Symbaroum är för mörkt för min smak.
För övrigt blev jag besviken över att det fortfarande är så tyst om Coriolis. Åren går och inget händer känns det som. Det blir nog väldigt bra till slut, men underskatta inte värdet av att hålla spelet ”vid liv” genom lite förhandstittar och uppdateringar av processen då och då, eller släpp av mindre produkter i väntan på de nya reglerna (Är Arams Ravin nedlagt kan man undra?).
Kult! Kult! Kult!
Som ovanstående åsikter så bör det vara mer spelbart. Inte nödvändigtvis så mycket förändringar från originalet, men bygg in en metaplott som är en lång kampanj som gör som ni säger att spelaren försiktigt easar in spelaren i settingen. Satsa på att göra det på engelska direkt, det har som ni säger en stor following utomlands. Får ni med Petersén och Johansson på tåget vore det fantastiskt.
Förövrigt tyckte jag om drakar som ett spel med utan setting. Om ni vill vara publikfriande kunde ni göra spelvärldar av flera gamla svenska fantasyvärldar såsom Tudvrang, Ereb altor, Gemini och Khelataar.
Håller med om skräckspel. Gärna i en setting som 20-30 talets Sverige som kan byggas ut med världskrigskampanj. Hellre fokus på psykologisk skräck än splatter. Sen finns såklart ”Bortom”…
Äntligen ett nytt avsnitt! Gillar typ era poddar mer än era produkter haha men skulle vilja dela en simpel reflektion. I början säger ni att det ska handla om vad NI vill göra för rollspel. Tänka högt, spåna, bolla. Underbart. Men flera gånger återkommer ni till att fråga vad VI vill att ni gör. Vet att det måste finnas strategi bakom. Det kostar pengar. Det finns inga marginaler. Vet inte om det beror på ängslighet, kommersialism eller populism men fan ni har gjort så många covers och nyutgåvor nu att det är dags för något eget. Ni har basen, har jobbat upp rykte och trovärdighet. Ni gör solida, stabila produkter med hög kvalle. Hade älskat att ni gjort om Kult, spelet som betytt mest av alla för mig men lika mycket att ni gjorde något NI själva hade velat göra. Något som visar vem ni är och är så unikt det går, både gällande setting och regler. Kom igen nu. Ta steget.
Håller med Johan Ekberg och Talgboll i det de säger. Fria Ligan kom mer eller mindre från ingenstans och visade att man kunde göra nytänkande rollspel som tänjde gränserna och utmanade traditionella normer. Ni har förvaltat och lyft tidigare koncept till nya nivåer, men nu är det nog dags att släppa sargen och ta sig an nya utmaningar (och ej att förglömma: att förvalta de spel ni redan har!). Gör något helt nytt, stå på egna ben, gör det Ni vill göra och överraska konsumenter och recensenter – och fortsätta hålla den svenska rollspelshobbyn levande! Spindelkungen förlag är ett bra exempel på hur ni använder era erfarenheter och etablerade kanaler för att (hjälpa till att) ge ut nya, lite smalare spel.
Hej!
Detta är en enormt intressant diskussion. Skapa egna ”IP:n” eller bygga på sådana som redan finns? Det är den stora frågan… 🙂
Bra poänger helt klart. Men skälen till att vi valt att göra spel på andras världar är framförallt att det är en metod vi gillar skarpt. Egentligen är allt vi i Fria Ligan gjort med principen om samarbete med andra. Att ha romaner som kan vara insteg till spel, och viceversa. Självklart kommer vi skapa egna IP:n också, men då bara för att det är kul och att det verkligen är något som inte redan finns. Skälet till att vi famlar lite i det här avsnittet är att vi verkligen inte har hittat något drömprojekt för alla oss fyra än. Vi letar fortfarande.
Men det kommer! 🙂
Och btw att berätta om nya projekt och sen vidskepligt undanhålla den infon pga teknikinkompetens är fan brottsligt. Spill the beans!
Judge Dredd RPG
WTF! Högsta kickstarternivån till Genlab (skansen, middag osv) togs ju bort! Eller? Missade jag nåt? Grymt besviken.
Den togs bort men återinfördes ganska snabbt då flera då insåg att de ville ha den. Ledsen att du missade det!
Berätta nu vad det är för spel ni har planerat!
Vi är nog lite hemliga ett tag till, men jag kan säga så mycket som att en person i tråden här är något på spåren 😉
Har nu lyssnat på podcasten och funderat litet mer kring nya spel och miljöer. Med tanke på kvaliteten ni uppnår på allt ni ger er på så är jag övertygad om att ni skulle klara av att göra ett riktigt härligt ”Dark Tower”-liknande spel. Settingen (eller i alla fall tonen) jag hoppas på skulle vara som Rolands bakgrundshistoria i böckerna ”Wizard and Glass” och ”The Wind Through the Keyhole”. Episkt, mörkt och mystiskt. Kanske är vågat, men skulle definitivt bryta nya banor i genretermer. Hoppas därför min förra post var den du antyder var närmast era funderingar 🙂
Nu har jag lyssnat på avsnittet också. Det är skoj att höra er ta en drink och snacka spel. Podden känns hemtrevlig, lixom. Vad gäller framtida projekt är jag lite förbluffad över att så många vill se Kult igen. Jag skulle gärna se er göra nåt helt nytt och eget, för efter att ha köpt och läst M0 är jag klart imponerad. Ska man framhäva någon genre så skulle det kanske vara sf. Fast, jag har aldrig lyckats med mina kampanjförsök i sf spel. Bland alla planeter blir det ofta lite ostyrigt, tomt och ändå ingen känsla av rymdens storhet. Kunde ni fånga nåt sånt som Al Reynolds stämmning så har ni en vinnare!
Skaffa licensen till Viktor Kasparssons Makabra Mysterier och gör rollspel på det! Hjälp Viktor att slå tillbaka Rannsakningens tid!
Jag hade hävdat att Eon IV med sitt Jargien-fokus är väldigt sword & sorcery, både regelmässigt och tematiskt.
däremot; portalfantasy. Fuck yeah!
det kan också vara värt att påpeka, med anledning av er diskussion om historiska rollspel…Sveriges typ tredje bäst lyckade rollspelscrowdfunder någonsin var för ett -analt- historiskt korrekt rollspel som dessutom är helt extremt snyggt och ambitiöst, dvs Western.
där får jag för att jag skriver svar innan jag lyssnat klart på podcasten >_<
Blås liv i avsomnade gamla ”Partisan”!
Utgå från Hans Alfredsons roman Attentatet i Pålsjö skog – alternativ historia om ett tyskockuperat Sverige under andra världskriget. Bonniers Svenskt konversationslexikon (15 band, 1943-48) är ett av landets mest spridda uppslagsverk och kan köpas komplett för några hundralappar på vilket antikvariat som helst (jag äger själv två uppsättningar). Det är en oslagbar resurs för den som vill skildra tidsperioden, med bl a detaljerade kartor och beskrivningar av svenska städer och flera andra orter.
Det hade varit grymt häftigt, jag har många gånger tänkt just att Attentatet i Pålsjö skog skulle kunna funka fint för ett rollspel.
Instämmer. En svensk rollspelsversion av filmen (och boken) ”Fatherland”. RP tillhör motståndsrörelsen i ett stort germanskt imperium. Klockrent.
(Jag har inte hunnit lyssna på podden):
Steampunk står och stampar. Det lossnar liksom aldrig för steampunk som berättelse. Man kan se att det är populärt i cosplay och att steampunkelement smygs in i alla möjliga filmer. Det skrivs en hel del fiction om steampunk men inget har slagit stort. Jag tror att steampunk saknar en definierande storfilm. I väntan på den finns det ett ypperligt tillfälle att vara med och forma steampunk som genre. Man kan nu betta/slå vad att steampunk kommer att bli populärt senare – när tiden är inne.
Så det är mitt förslag. Utgå från Morwhayle, rikta materialet mot mot en något äldre publik och släpp en testballong. Kalla den Örnen, förse den med en ångpanna, en urverkskompass och segla mot nordpolen innan Illuminatis hantlangare hinner dit först.
Säger det igen Judge Dredd skulle vara grymt
Och varför har ingen (så vitt jag vet) lyckats skapa ett fungerande snutspel? Kriminalgenren är ju enorm inom populär- och underhållningskulturen med en uppsjö av böcker, filmer och tv-serier som – åtminstone i Sverige – är större än skräck, fantasy och sci-fi tillsammans. Det är ju inget fel på spännvidden: från realistisk police procedural till eldstrid- och biljaktsaction; social interaktion och mellanmänskliga relationer (jodå) och med utrymme för samhällskritik och ideologiska teman om man så önskar.
Är det helt enkelt så att rollspel som medium kräver ett visst inslag av fantasteri för att fungera – som i skräck, fantasy och sci-fi? När det kommer för nära verkligheten blir det ointressant?
Kommer det finnas ankor i Djurlab Alfa?
Trevligt avsnitt – roligt att höra hur ni tänker. Just det där med ett lite enklare, kanske mer äventyrsinriktat DoD, tycker jag låter som en grym ide.
Vill också säga att jag backar Kosta 100% – hacka inte på Grekland!
Nu är jag lite sen in här, men jag har precis börjat lyssna på roddarna & jobbar mig bakåt.
Men jag skulle vilja se Drakar & Djinner!
Tillbaka till orginal Drakar & demoner fast i arabisk tappning. Ett stänk av tusen & en natt!
Ali Baba & de 40 rövarna, Sinbad Sjöfararen, Pojken & den magiska lampan etc.
Kroksabel svingande hjältar i turban. Mörka magiker i övergivna torn i öknen.
Eller galna matematiker alá Abdul Alhazred skaparen bakom Necronomicon (Lite skräck skadar inte)
Sand och sanstormar, stekande sol, magiska arabiska vindar med mäktiga namn. ökenstäder som Tjuvstaden eller Kindaras med märkliga maträtter, oaser, kameler etc. .
Det görs intrång från en annan religös falang som har korsfarare/Riddare.
Använd ideerna frå Krak de drak i Fenix.
Det mesta utspelar sig i en stad som Tjuvstaden eller Kindaras, men någonstans bör det finnas en helig plats/tempel/stad som alla religonerna utgår ifrån. Lite som Jerusalem.
Kan vara här draken Krak är begravd & väcks?
Vilket leder till en märklig situation mellan religonerna…